IKAs Ruta

IBS

IBS/Kolon Irritabile

Jag har, så länge jag kan minnas, levt med IBS - en krånglande mage. Långt innan jag visste att det ens fanns ett namn på helvetet och att jag var långt ifrån ensam, trodde jag att det berodde på att jag lätt blev orolig o ängslig - att "nerverna satt i magen". Detta är inget jag har berättat för mina vänner, några få av de nära o kära vet om det. Eftersom det är ganska skämmigt att bli kass i magen titt som tätt, har jag haft stor ångest över min IBS - något som självklart har gjort att magen har blivit ännu sämre i perioder. Att gå ut och äta på restaurang är tex något som innebär stor planering och ångest. Kommer jag klara av maten? Kommer jag bli dålig? Finns det tillgång till toalett?

Eftersom jag aldrig i förväg vet om magen kommer reagera på det jag stoppar i mig försöker jag undvika att hamna i ät-situationer så mycket det går utanför hemmet. Vilket inte är så skoj eftersom många tycker det bästa som finns är att gå ut o äta. Ena dagen kan jag bli dålig av en kopp té - för att nästa dag gå hur bra som helst. Ovissheten är jobbig, att inte kunna veta säkert att idag kan jag äta ute och det går bra.

Jag har aldrig genomgått en ordenglig undersökning utan har mer eller mindre diagnostiserat mig själv - med bekräftelse från läkare. Efter 20 års helvete fick jag en artikel av mamma som hon hittat i Allers. Där stod det om två tjejer som hade magproblem. Den ena tjejen berättade klockrent exakt vad jag gått igenom, alla symptom o besvär stämde.

Äntligen förstod jag vad jag hade krigat mot under så många år och det fanns fler som lider av det precis som jag.

Under åren som gått har jag lärt mig att undvika att äta vissa saker som triggar igång IBSen:
Alkohol, stekt mat, fet mat, kryddstark mat, för mkt salt, stekt ägg, paprika, lök, kolsyrad läsk, kaffe. Ibland händer det att jag kan äta även något av detta utan att bli dålig. Ett tips är att tillaga den mat som går i ugn istället för i stekpanna.

Det råder olika meningar om huruvida en med IBS ska äta fibrer eller inte och i hur stor mängd. För min del funkar det bra med lagom mycket fibrer.

 

 

Följande text är hämtad från Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Direktlänk till texten Foldrar.

Att leva med IBS/Kolon Irritabile

Många människor lever med sjukdomen kolon irritabile, känslig tarm eller IBS (Irritable Bowel Syndrome) som den även kallas.
Sjukdomen kan med fog räknas som en av de stora folksjukdomarna och olika undersökningar pekar på att mer än tio procent av den vuxna befolkningen har IBS/kolon irritabile. Det är en medicinskt sett, godartad sjukdom men den kan vara besvärlig att leva med och i vissa fall invalidiserande.


Hur yttrar sig IBS/kolon irritabile?

Det finns många symptom som är typiska för IBS/kolon irritabile:

· Gaser och "uppkördhet" i magen.
· Magsmärta som ofta ökar efter måltid men lättar efter det att man tömt tarmen.
· Ändrade avföringsvanor.
· Förändrad konsistens på avföringen.
· Slem och gaser i avföringen.
Dessa symptom kan alla känna av nu och då. Tillfällig förstoppning, diarré eller gaser i magen innebär inte att man har någon sjukdom. Men om besvären inte går över efter två-tre månader bör man söka läkare.


Vad är IBS/kolon irritabile?
IBS/kolon irritabile är en så kallad funktionell mag- och tarmstörning. Det innebär att störningen inte kan visas med prover eller undersökningar då det är tarmens funktioner som är rubbade.

Mätningar visar att till exempel hela mag-tarmkanalen det vill säga matstrupe, magsäck, tunntarm, tjock- och ändtarm, har en ökad känslighet. Även utsöndringen av tarmsaft och själva matsmältningen kan vara rubbad vid IBS/kolon irritabile.


Vad beror sjukdomen på?

Orsaken till sjukdomen är okänd. Förmodligen är det flera faktorer som påverkar. Det finns olika teorier om detta; att det är en ärftlig sjukdom, att den beror på störningar i tarmens nervsystem eller muskler, eller att den beror på någon form av intolerans eller överkänslighet för olika födoämnen. Debut efter tarminfektioner är vanligt.

 

Hur ställer man diagnos?
Det finns inte några laboratorietester som visar att man har sjukdomen och det syns heller inte några förändringar på eller i tarmen. Diagnosen ställs på symptom. En eventuell utredning syftar till att utesluta vissa andra sjukdomar som orsak till symptomen. Detta kan ske genom olika undersökningar, som rektoskopi eller koloskopi.

Vid rektoskopi för man in ett smalt rör i ändtarmen. Genom röret kan man se hur tarmen ser ut och ta vävnadsprov som visar om tarmen är inflammerad.

När man gör en koloskopi för man in en tunn slang, ca 150 cm lång, genom vilken man kan se och fotografera hela tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen samt ta vävnadsprover.


Hur behandlar man IBS/kolon irritabile?

En viktig del av behandlingen är att man får diagnosen förklarad, att man kännner sig trygg med den. Det finns ingen medicin som botar IBS/kolon irritabile, däremot kan vissa symptom lindras. Det betyder att man måste lära sig att leva med sin sjukdom och ta hänsyn till den i vardagslivet.

Kosten kan ha stor betydelse för hur man mår. Hur man reagerar på olika livsmedel är individuellt och man måste pröva sig fram. En dietist kan vara till stor hjälp för att ge råd om kost och kostvanor. Exempelvis är fiberrik kost bra vid förstoppning, vid gasbesvär skall kolsyrade drycker och gasbildande livsmedel undvikas.

De flesta mag-tarmsjukdomar påverkas av stress.

Det är därför viktigt att se över sin vardag och se till att det finns tid för vila och avkoppling.

Möjligeheterna till läkemedelsbehandling vid IBS/kolon irritabile är, som tidigare nämnts, begränsade.

Det pågår dock intensiv forskning inom IBS-fältet, till exempel inom läkemedelsindustrin, och nya behandlingsprinciper är under utveckling.

Create a free website at Webs.com